Youtube-kommentarer

Jag läste en kommentarstråd på YouTube till ett live-framträdande med Beyoncé när jag stötte på följande guldkorn:

wow, shes amazing. her songs r so hard to sing yet she sings them with such ease. how can people judge others because of the tone of their skin? im white, and i can admit that almost all "black" people sing better than any white person, they just have the music running thru in their veins. i hope some day all of those rasist retards will stop being such douche bags.

Kommentarstrådar på YouTube har i alla tider (nåja) vart en strid ström av komprimerad dumhet men ibland blir jag lite extra förvånad.

Ny musik

Jag sitter uppe alldeles alldeles för sent och snickrar på en spellista som skall sammanfatta det här decenniet i femton låtar. Idén kommer från ett inlägg på nollnolltalet.se¹ och är en idé sprungen rakt ur helvetet. Efter att ha låtit flera timmar försvinna i det bottenlösa hål av ickeverksamhet som är min hjärna vid beslutsångest så tryckte jag till slut bort spellistan. Den fina idén var helt enkelt inte realiserbar.
Inom kort lär det nog dyka upp en liten musikalisk sammanfattning av det här året. Det är en, av olika anledningar, betydligt lättare uppgift. Fram till dess kan ni ju lyssna på Phantogram på Spotify. Jag har hunnit igenom skivan fyra-fem gånger kanske och den börjar kännas riktigt bra.



Snubblade även över en fin låt med The Dø, ett band jag inte hört om förr. Enligt tipset skall deras senaste skiva tydligen vara jättebra också.



--
1: en sammanställd top100-lista över det här decenniets bästa (bättre?) låtar. Kika på sidan för mer information, den har varit som en drog för mig den här hösten.

En gammal MTV-hit

Dagens glädjeämne är att, med lite hjälp, hitta en gammal MTV-hit som jag älskade i hemlighet för snart 10 år sedan. Jag gick på gymnasiet och läste Naturvetenskap med teknisk inriktning. Av någon absurd anledning hade ett par teknister ett par år tidigare lyckats lägga vantarna på skolans största föreningsrum. När de andra eleverna fick sitta på hårda bänkar runt bord gjorda av pressad flis hade vi soffor, egen musikanläggning, stor TV eller projektor (minns inte) och ett stort blått T med glödlampor som pulserade i takt med musiken. Det goda livet helt enkelt.
Angående musiken så vill jag minnas att vi inte hade några skivor, men väl MTV! Jag har följaktligen hört de flesta hitsen från perioden 1999-2001 både en, två och 50 gånger. Spelar någon någonsin I'm Blue, Glorious eller Genie in a Bottle för mig kommer jag i bästa fall skruva på mig.
Det fanns hursomhelst en låt jag aldrig riktigt tröttnade på. Troligtvis för den schyssta refrängen och den riktigt fina musikvideon!

En låt

Livet är rätt mycket "en dag i sänder" just nu. Den där känslan brukar förr eller senare bestämma vilken musik jag lyssnar på. Det brukar bli en spretig mix av å ena sidan The Smiths, Joy Division, Jakob Hellman och annat muntert tillsammans med väl utvalda pepplåtar som Frances Gall's gamla schlager-fullträff Poupée de cire poupée de son, Make Your Own Kind of Music med Mama Cass (nice klänning förresten) och Time to Pretend med MGMT.
En låt som för mig ofta återkommer som ett kitt mellan dessa bägge musikaliska terapimetoder dök nyligen upp både på Spotify och på YouTube, så lyssna, njut och fnissa åt din misär för den glöms snart bort!

Störmoment på Internetforum (del 1): De så kallade "snabba" frågorna (och att inte kunna formulera en ordentlig rubrik)

Inledning

Jag följer sedan ett antal år ett flertal internetforum. I ärlighetens namn är det väl egentligen bara ett faktiskt forum och kanske tio mailinglistor vi pratar om, men principen är densamma (även om tillgängligheten hos just internetforum tenderar att ha en trist effekt på förhållandet idioter per ickeidiot). Det här tidsförspillandet är hursomhelst inte helt utan störmoment vilket föranleder titeln på det här och ett antal påföljande blogginlägg.

För att slippa skriva knöliga och långa formuleringar som "trådskaparen", "han/hon" eller "forumpersonen som skrev ett inlägg med nyss beskrivna störmoment i" tänker jag kalla subjektet i alla blogginlägg i den här serien för "idioten". Det här gör jag endast av praktiska skäl (ingen specifik person åsyftas).

De så kallade "snabba" frågorna (och att inte kunna formulera en ordentlig rubrik)

Ungefär två till tre gånger i veckan postar någon idiot en ny tråd under den direkt klassiska rubriken "Snabb fråga" (eller en variant på densamma). Det här retar mig av två skäl:

1. Vad menar denne idiot? Är frågan idioten ställer så pass enkel att formulera att det går jättesnabbt att skriva ner den och vad skulle vi i så fall ha för nytta av den informationen? Handlar det kanske snarare om att frågan är så kort att det går supersnabbt att läsa frågan. Tror idioten bara att det kommer gå dundersnabbt att producera ett svar? Vad har han i så fall för belägg för det? Svaret skulle påfallande ofta vara inga alls.
   Kortfattat så förstår jag inte alls vilka kvaliteter en fråga skall ha för att få kallas "snabb". Jag tror inte att de som använder uttrycket gör det heller.
2. Rubriken säger noll och inget¹ om trådens innehåll.

--

1: här använder jag mig av en s.k. tautologi för att visa att jag verkligen menar det jag säger.

Bloggtoppen

Eftersom jag knappt skriver nåt själv längre (men läser en hel del) skulle jag vilja, utan inre rangordning, göra lite reklam för några av mina vänners bloggar:

• Dö på fläcken!
  Simon Larsson skriver underhållande och ofta sarkastiskt om sina upplevelser och samhälleliga betraktelser. Bloggen får mig ofta att le brett.
  
  Ett utdrag ur inlägget Äckelmoment i vardagen:
  

  Imorse chockade GP med en Dödsrubrik på framsidan. Jag skakade av illamående och skräck.
  
  Smitta på Gothia Cup. En pojke som deltar i Gothia Cup har testats positivt för svininfluensa. Han hålls nu isolerad.
  
  Nu är den här! Mördarpandemin som ska äta upp alla och ge oss Allvarliga Symptom såsom feber och muskelvärk - i upp till sju dagar! Vi pratar om sjukdommen som har fler dödsoffer än blixten, kvicksand och nu aktiva svenska seriemördare - tillsammans!!!



• Fortfarande vid liv!
  Thomas Rosholm bloggar generellt tankeväckande marxistisk samhällskritik; ofta med exempel tagna ur hans egen vardag. Senaste inlägget före ovan nämnda skrevs för två år sedan och trots att bloggen förmodligen är död vid det här laget så finns där såpass mycket gott i arkivet att ett tips är på sin plats!
  
  Ett utdrag ur inlägget Grattis på födelsedagen, Sajk!:

  Det hinner nästan gå en sekund innan jag förstår vad jag precis gett uttryck för. Jag står inte framför honom som plågad, hungrig, svettig medmänniska utan som budbärare åt kapitalet. De saker som precis fick mig att känna samförstånd med honom har bytts ut mot en projektion av min ovilja att bli utskälld av chefen, och i slutändan mitt desperata behov av att kunna betala hyran varje månad. Det känns kusligt att inse, men samma bojor som fjättrar oss båda vänder oss också mot varandra. Så fungerar kapitalet.
  
  Han ser uppgivet och avtrubbat på mig innan han mumlande stressar fram en falafel jag i slutändan inte vågar äta. Tänk om han spottat i den?

• Pour le moment
  Agnes skriver blandat och emellanåt ganska självutlämnande om sitt liv och saker hon upplever. Ofta med en hel del fyndig humor. Den här och Dö På Fläcken! är de två kompisbloggar jag följer slaviskt.
  
  Ett utdrag ur inlägget Dagens Hälsotecken:

  Hälsobloggarna är lite som Bibeln. De bannar mig för alla mina tillkortakommanden, klargör att jag aldrig kommer dela himmel med Blossom Tainton. Jag lovar att hälsobloggarna alla har en underbar pojkvän som heter Martin som är snäll och som de snart ska förlova sig med, tar alla sina KY-poäng, älskar sina sommarjobb och den skojfriska stämningen på jobbet, aldrig blir för fulla, aldrig kommer försent, har mysiga tjejkvällar med girlsen där de snackar om ALLT (i synnerhet quinoans helande verkan och planeringen av den kommande SPA-KVÄLLEN), älskar att städa, tycker internets främsta syfte är nya träningstips, lyssnar på livscoacher som Olof Skipper, läser en mängd självhjälpsböcker, har en nagelfil i väskan, inte kan vara utan sin fantastiska nattcréme, drömmer om IKEA-katalogen, pratar om gardinmönster, läser jul- och bröllopsmagasin och tycker att Angelina Jolie och Scarlett Johansson bara är sååå sexiga att de skulle ligga om de fick chansen fast de såklart är heterosexuella, hihi.

  
  
• Ozymandias Suspensoar
  Ivar skriver långa och genomtänkta inlägg i främst aktuella politiska- och eller samhälleliga frågor. Ofta intressant och tankeväckande även om jag inte håller med så ofta (inte om helheten i alla fall).
  
  Ett utdrag ur inlägget Hederskultur och allsköns talibaner:

  De debattörer och tänkare som likt Gudrun Schyman vägrar se skillnad på hederskultur och annan kultur stoppar huvudet i sanden. Det är inte internationell solidaritet eller integrationsvänlighet att blunda för faktiska skillnader. Att säga att svenskar super mer än araber är inte att exotisera eller essentialisera, det är helt enkelt så. Det finns en empirisk verklighet som faktiskt bär på en sanning. Det är klart att det är svårt att verkligen ta reda på fakta och att dessa ytterst troligen aldrig är exakta. Men att påpeka att könsmaktsordningen är strukturen är universalverktyget till Sanningen gör att man missar att andra faktorer kan vara minst lika viktiga, däribland kultur. Begreppet ‘kultur’ visar på en komplexitet i problematiken som ‘könsmaktsordning’ är för valhänt för att fånga upp.

How to make USB 2.0 on an MSI S260 work

I've been having troubles with USB 2.0 not working on my MSI Mega Book S260. The computer entered the market some 4-5 years ago and I've had mine since early 2006 so it's quite an old computer. However, it works fine for what I use it for and the only problem I've really had with it is that I never seemed to get USB 2.0 High Speed (480 mbit/s transfer speed) to work. This has kept me from buying one of those "new" cheap external hard drives that everyone and their mother is using for movies, music etc.
Well I bought one anyway. And after some extensive googling (that I think in the end summed up to something like 5-8 hours in total) I found a message in a forum thread about the BIOS in the S260 that said the following:

I am actually also interested. there is one thing I know that I couldnt find anywhere, is that if you hit f9 button it will load optimized settings. this fixed my problem with the usb. I couldnt get usb 2.0 to work, but after doing this it works nicely.

So I rebooted, pressed F9, confirmed, saved and rebooted again and now I get transfer rates in the ratio of 200-280 mbit/s compared to the 8 mbit/s I was experiencing before. Nice.

And this was basically posted here just so that Google would know about it.

Tomatsås

Jag svängde ihop en tomatsås idag som blev jäkligt god. Eftersom min godhet endast överträffas av min strålande skönhet tänkte jag att jag kunde dela med mig.

Tomatsås à la Mattias

• 5 normalstora, söta och färska kvisttomater
• 2 normalstora vitlöksklyftor
• 2 små schalottenlökar (1 bananschalottenlök eller ½ mindre gul lök bör fungera som substitut)
  
• 1-1,5dl rött matlagningsvin
• 1 tärning grönsaksbuljong
• 10-15 blad färsk basilika
• Eventuellt ⅓-½ mozarella-ost
• Olivolja
• Svartpeppar

Skölj och mixa tomaterna med en stavmixer eller liknande i en bunke. Det skall bli tomatjuice ungefär. Hacka löken och basilikan.
Värm olivolja i en kastrull. Häll på löken och pressa i vitlöken strax efteråt. Låt löken och vitlöken steka en stund utan att få färg. Lägg i basilikan och låt den steka med en knapp minut.
Häll på tomatjuicen och vinet. Smula ner grönsaksbuljongen.
Låt koka utan lock på förhållandevis låg värme tills såsen börjar bli ganska fast. Det kallas reducering tydligen. Krydda med svartpeppar och ev. lite salt (även om jag tyckte såsen blev salt nog av grönsaksbuljongen).
På slutet kan man lägga i tärnad mozarella som man precis låter smälta innan man serverar till pasta. Sallad på ruccola och körsbärstomater är också gott till.

Drömmar jag minns

Att drömma är lustigt. Inatt drömde jag exempelvis att jag bar en vän i min famn genom den lilla byn i närheten av där jag växte upp. Hon var helt naken och jag bar henne med min barndomskompis föräldrahem som mål. Där skulle jag ju sova för natten. Syftet var att ligga.
Hon var tung och folk tittade konstigt på oss. Inte undra på.
När jag till slut kånkat henne hela vägen ned genom byns ganska branta backar visar den bedrägliga kvinnliga nyckfullheten sitt fula ansikte. Ord som "huvudvärk" och "trött" nämns. Ligga blir det inget med. Jag antar att hon bara ville ha "skjuts"?

För drygt ett och ett halvt år sedan hände något riktigt stört. Detta var medan jag fortfarande bodde i kollektivet i Malmö. Jag minns inte drömmen helt och hållet mer än att själva temat var att vi alla var dömda på ett eller annat vis, världen skulle gå under eller liknande. Av någon anledning tog det här väldigt hårt på mig för jag vaknade nämligen i panik. Jag rycker tag i mitt täcke och springer mot räddningen, som tydligen verkar finnas i trapphuset, för när jag kommer till sans står jag där i upgången framför vår dörr, endast iförd mitt täcke, utelåst och förvirrad. Som tur var bodde Kim fortfarande kvar och hade sitt rum nära dörren, annars hade jag förmodligen blivit tvungen att knacka på hos bankkontoret mittemot och be om att få låna en telefon. Knasigast hittills utan tvekan.

Men det är också lustigt hur drömmar kan påverka en ett bra tag efter de drömdes, om så bara för att de varit så verkliga och innehållet så önskat.
Mitt tidiga tonårsjag längtade, som så många andra i den åldern, efter kärlek och samhörighet mer än något. Självklart var jag för feg för att våga gå fram till någon och för töntig för att någon skulle våga gå fram till mig (förmodligen vore det socialt självmord eller något liknande).
Hursomhelst. Jag drömde, väldigt detaljrikt, om ett förhållande med en av de coolare tjejerna på min högstadieskola. Vi höll hand, kysstes, hade sex, såg på film och allt det där. Henne fick jag såklart en jättecrush på som också höll sig kvar i säkert ett par månader.

Ett lite sent inlägg i äktenskapslagsdebatten

Läste just ett blogginlägg om den nya äktenskapslagen. Följande citat fick mig att reagera:

Det är viktigt att framhålla att endast de präster som vill ska viga homosexuella par. Lika lite som staten kan gå in och tvinga en företrädare för ett religiöst samfund att viga homosexuella par, mot dennes vilja, kan jag tänka mig att de samkönade par som önskar gifta sig vill vigas av någon som anser att deras kärlek går emot den kristna tron.

Vad enskilda kristna homosexuella vill att deras präst tror på kan jag bara spekulera om, den biten bekommer mig inte. Det jag inte tycker är okej här är att lagstadga rätten för vigselförrättare att diskriminera homosexuella. I sak är det likvärdigt med att ge vigselförrättare rätten att förvägra mörkhyade vigsel.
Som vanligt har jag ingen respekt för personlig tro här. Man har såklart rätt att tro på precis vad man vill, men när det kommer till att vilja implementera sin tro bör man behandlas precis som alla andra, troende som icketroende. Samhällets rättesnören i stort bör alltid komma först. Vigselförrättare som kategoriskt vägrar viga par baserat på kön, religion, sexuell läggning eller etnicitet bör omedelbums förlora sin rätt att förrätta vigslar och ställas inför rätta för diskrimineringsbrott.
Avslutningsvis vill jag passa på att ställa några frågor: Blev det såhär? Var det den här lagen som röstades igenom? Får man (fortfarande) lov att diskriminera homosexuella par som vill gifta sig?

Boilerplate-kod, urk.

Försöker skita ur mig ett bevis på en algoritms optimalitet i algoritmerkursen. Som en del i beviset skriver jag om vår algoritm med matematisk notation. Jag önskar mig ibland en kompilator för ren matematik.

Jag menar jämför den matematiska definitionen

a(R,{}) = |R|
a(R,L) = { a (R ⋃ {e}, L ∖ {l})          , if ∀ek ∈ R. ek > s
         | a ((R ∖ {ek}) ⋃ {e}, L ∖ {l}) , if ∃ek ∈ R. ek ≤ s
  where l = (s,e) = an elem in L such that ∀(sk,ek)∈L. s ≤ sk

med vår klumpiga pseudokod:

type Time = Int            // for example seconds from the start of the day.
type Lecture = (Time,Time) // (Starttime, Endtime)
type Room = list

int classrooms(list lectures){
  sortByStarttime(lectures) //O(n log n)

  rooms = [] // list of endtimes in rooms

  foreach l in lectures {  
    added = False
    // r = endtime of the last "added" lecture to this room
    foreach r in rooms{  
      if (l.startTime > r){
        // replace the room r's endtime with new 
        // endtime. O(1) since in the middle of traversal
        r = l.endTime 
        added = True
        break;
      }
    }
    if not added {
      // add a new room with endtime = l.endTime to rooms
      rooms.add(l.endTime); 
    }
  }
  return length(rooms);
}

Kvalificerade val?

Såg just ett TED-talk om vår förmåga att göra kvalificerade val. Jag har vart inne på ungefär den linje Dan Ariely presenterar rätt länge men kanske ännu mer intressant för mig är vad överflödet av val i samhället idag gör för vårt välbefinnande. Intressant och ganska humoristisk presentation hursomhelst. Rekommenderas.

Kollektivtrafik

Socialisera skiten!

(...och det här har givetvis ingenting med biljettkontrollen på treans vagn vid halv nio igår att göra).

Nattens glädjeämne

Män

En vän skrev just såhär till mig:

Män är vidriga.

Och jag har nog aldrig hållt med om det så mycket i hela mitt liv som jag gör just nu.

Mellanstadiedisco

Dagen börjar med spontant mellanstadiedisco i sängen innan jag går upp. Wonderful, eller vad sägs om de här gamla godingarna:

Haddaway-What is Love?
Whigfield - Saturday Night
2 Unlimited - No limit
Culture Beat - Mr. Vain
Capella - U Got 2 Let The Music
Cats In The Cradle - Ugly Kid Joe
Metallica - Nothing Else Matters

Det var svårare att hitta eurodiscon än mina gamla tryckarfavoriter. Jag antar att det har att göra med att mellanstadiedisco för mig inte var mycket mer än en transportsträcka till det gyllene tillfälle där man fick fråga jämnåriga flickor om de ville kramas utan att verka konstig. Tiden däremellan spenderades med att titta på tjejerna som dansade och att äta godis och dricka läsk.

Ilskan

Jag har gått med en klump i magen hela dagen. En oförklarlig ilska jag inte kunnat få ur mig. Jag har kämpat för att inte låta någon oskyldig drabbas av ett vredesutbrott som inte var ämnade dem.

Idag har jag varit arg på följande:

• Folks bristande empatiska förmåga.
  Det finns inte mycket som är mer frustrerande än folk som dömer ut eller skrattar åt andras egenheter och åsikter bara för att de ligger ett par steg efter i sin empatiska förmåga. Jag önskar att ni kunde se.
  
  
• Vänner som använder härskartekniker.
  Jag blir arg och ledsen när vänner, utan att mena särskilt illa kan jag tro, skrattar åt mina egenheter istället för att respektera dem och låta dem vara.
  
  
• Folk som förutsätter vad man har för åsikter.
  Berättar jag för någon att jag t.ex. känner obehag kring något händer det alldeles för ofta att denne förutsätter att jag därför också är av en, för denne självklar, åsikt i frågan. En åsikt jag ibland också har och ibland inte men framförallt ännu inte sagt det minsta om.
  

• Judge Judy.
  Empatiskt handikappad, burdus, otrevlig och en flitig användare av härskartekniker. Vidriga jävla kräk. Dö.
  
  
• Daft Punk-/Justice-gruppen på Facebook.
  Ditlockad av gruppnamnet "DAFT PUNK & JUSTICE till Göteborg 2009!" går jag in och läser "Vi har möjlighet att boka Daft Punk och Justice till en gemensam konsert till hösten. Samtidigt!" och sen står det nåt om att de vill veta hur många som har intresse av en sån bokning. Underförstått är att inget är bestämt än. Jag blir lyrisk och helt till mig av det faktum att Justice och Daft Punkt uppenbarligen kan tänka sig en Sverige-spelning om intresset är stort nog.
  Allt var givetvis bluff och båg. Med "möjlighet" menade gruppskaparna den möjlighet som alla har att boka ett av världens mest svårbokade band. Fucktards.
  
  
• Idioten som stal min tvättid idag.
  Jag borde stängt av maskinerna och slängt din tvätt i ett hörn på golvet!
  

...och det fanns jättemycket mer. Men halvvägs in började jag glömma av varför jag var arg.

Första april survival guide!

Idag är det första april. Såhär överlever du:

1. Stäng genast av datorn, ryck sladden ur TV'n, ta ut batteriet ur din mobiltelefon och ryck sladden till din fasta telefon. Lås och regla din dörr och stanna sedan inomhus resten av dagen. Ha under inga som helst omständigheter kontakt med din omvärld!
2. Läs en bok eller två.
   

Black Tar Heroin

Jag och en vän delade tåg upp till Göteborg från Malmö i tisdags. Jag fick frågan:

Vill du se De kallar oss mods eller en dokumentär om heroin?

Jag valde heroinet.

Dokumentären hette Black Tar Heroin: The Dark End of the Street och skall ha spelats in i The Tenderloin i San Fransisco under åren '95-'98. Man får, under de här åren, följa fem trasiga unga individer under mycket tragiska förhållanden i San Fransiscos drogvärld. Specifikt är alla fem beroende av heroin och tar alla den smutsiga bruna heroinsort som tydligen är absolut vanligast på USA's västkust: Black Tar Heroin. Tre av karaktärerna prostituerar sig, en kvinna och två män, två av dessa får HIV men fortsätter prostituera sig ändå. Man får se jobbiga och sluddriga samtal hem till familjen och höra hemska berättelser från deras barndom.
Filmens största behållning är att den inte moraliserar mer än nödvändigt utan snarare verkar berätta den historia som presenteras. Det här innebär bland annat att man emellanåt får se personligheterna som ligger under lagret av droger och destruktivitet. Intelligenta och förhållandevis intressanta personligheter framträder även om de också är gravt fucked up. Där blir plötsligt tragedin mer påtaglig. Jag kunde helt plötsligt relatera till dem och förstod att det här skulle kunna vara jag, givet att jag bara var en smula mer naiv, en skopa mer självdestruktiv och psykiskt instabil i kombination med en närhet till droger jag inte har idag.

En skrämmande och obehaglig historia jag kan rekommendera. Filmen finns på YouTube och en torrent till filmen finns på The Pirate Bay.

Om utsatthet och feghet

För några dagar sen läste jag ett intressant blogginlägg som länkades till mig i Google Reader. Jag gillade slutklämmen, tyckte den var tänkvärd. Historian i övrigt är mest obehaglig, men viktig antar jag.
För ytterligare några dagar sen skrev Agnes ett annat, ganska jobbigt, blogginlägg om utsatthet.

Jag kommer att tänka på två situationer i mitt liv. Ett då jag kände mig utsatt och ett där jag borde hjälpt till men inte vågade.

Sensommareftermiddag på stora studentområdet jag tidigare bodde på. Jag kan inte ha bott ensam i mycket mer än ett år och lär bara ha varit 21 år gammal.
Jag står vid anslagstavlan mittemot matvarubutiken. Sätter upp en annons för en dator jag tänkt sälja när jag i ögonvrån ser ett gäng killar komma gåendes åt mitt håll. Den ena killen håller en slags påk. Jag tror det kan ha varit ett stolsben eller något liknande. De hinner fram till mig medan jag sätter fast det sista häftstiftet. Jag noterar att de inte verkar vara helt nyktra, men vad de går på vet jag inte.
Killen med påken tittar på lappen, jag är vid det här laget helt omringad.

- Är det din dator?
- Ja.
- Okej, är det ärligt eller?
- Ja... eller eeh...

Mitt i mitt jakande svar kommer jag på att mannen jag en gång köpt stora delar av datorn från var minst sagt shady och att jag inte alls har några kvitton på resten av delarna. Killen med påken svarar snabbt och uppretat.

- Vad menar du? Är det ärligt eller inte?! Svara!
- Ja alltså...

PANG! Innan jag hinner göra annat än att le besvärat och stamma svingar killen påken med full kraft strax över huvudet på mig. Han träffar Metro-lådan som står bakom mig med en ljudlig smäll. Sen minns jag inte riktigt hur det går till, men jag tror att jag duckar under hans arm och på så vis lyckas komma undan. Springer sen hemåt för glatta livet medan jag hör dem skratta bakom mig. Tänker att jag måste springa skitsnabbt så de inte hinner se var jag bor.
Resten av dagen spenderas i sängen på mitt rum. Jag är till att börja med rädd för att ens gå upp i köket och hämta mat. Helt orimligt givetvis, men så är rädsla också bara en känsla och inte nödvändigtvis logiskt betingat.

Två-tre år senare sitter jag och min dåvarande flickvän på vagnen ut mot förorten där hon bodde. Vi har druckit lite, är väldigt trötta och vill mest hem och sova. Minnet av den här incidenten är alltså lite suddig.
Fler än vi verkar vara trötta. Snett framför oss sitter en tjej tyst som också verkar vänta på att få komma hem. Om killarna satt på vagnen hela tiden eller om de gick på på drottningtorget låter jag vara osagt. De är några år äldre än tjejen i fråga och de sätter sig ner på sätena runtomkring henne. Jag tror de kan ha varit en fyra-fem stycken, för de omringar henne effektivt.
De försöker prata med henne. Hon tittar bort, antingen ut genom fönstret eller så sitter hon rentav och stirrar in i den orangebruna väggen. Jag minns inte om hon hade fönsterplats. Jag tror de försöker ta på henne, jag är iallafall rätt säker på att de tar henne i håret. Hon säger ifrån ibland, verkar vara förhållandevis stark givet situationen. De är ihärdiga. Att hon säger ifrån och visar totalt ointresse hindrar dem inte. Inte ens när hon ringer en vän slutar de.
Vi viskar lite om det vi ser. Tittar hela tiden. Jag minns inte riktigt vad vi viskar om men hon är arg på de äckliga männen minns jag, men luttrad. Hon har vart med om och sett mer än jag. Själv sitter jag och tänker på hur tjejen kommer klara sig och på vad som kommer hända när hon skall gå av. Jag minns inte om jag faktiskt funderade på att göra något för henne eller inte eller om vi kanske faktiskt diskuterade det. Vi går hursomhelst av före henne, utan att ha hjälpt till, och får inte se vad som händer.

Båda situationerna kommer tillbaka till mig emellanåt. Men den sista är den som känns mest. Att inte våga vara mer av en medmänniska. Jag skäms. Det som känns värst dock är att jag inte vet om jag skulle agera annorlunda idag.

Kvällens hybris

(10:06:33 PM) David: Jag ser mig själv lite som en intellektuell rockstjärna
(10:07:08 PM) David: jag lever på min bildning och intelligens, jag gör ingenting om jag inte måste och helst av allt dricker jag öl och ser ner på andra människor

Dagens roligaste

Bob Hund släpper låten Fantastiskt i ett(!) exemplar. Ett fenomenalt roligt inlägg i immaterialrättsdebatten.

Låten säljs på Ebay och priset för skivan/skivspelaren uppgår, när jag skriver det här, till drygt 19000 SEK.

Teknikhistoriahets

Jag stresspluggar verkligen min teknikhistoria nu för att hinna bli klar innan min Malmöresa nästa vecka. Jag är inte så duktig på att hålla dygnet rätt, eller att komma igång på dagen. Men jag väger upp det med att straffa mig själv. Man får trots allt inte lov att ha roligt istället för att plugga, den enda godkända sysslan är att växla mellan Facebook och Google Reader och kanske kanske ett avsnitt Lost eller Heroes.
Idag tänkte jag göra ett undantag dock. Semla med Lou (som ändå bor runt hörnet) skall få starta dagen, men sen blir det flitens lampa igen! Sagda dag börjar väldigt väldigt sent eftersom inlämnings-deadline var 08.00 idag på morgonen. Den började hursomhelst med Miss Li.



Nu ska jag duscha.

Dokusåpakändisar

Lyssnar på Kenta Gustafsson och diskuterar recent events med en kompis från Malmö. Det bestäms att rödvin skall drickas och ett och annat världsproblem skall lösas. Någonstans nämner jag att jag gick in i Kitty Jutbring när jag var ute i torsdags. Kontringen kommer snabbt.

Priceguy: Jag satt och ölade med Maria på Möllevångstorget.
Priceguy: Lite trångt så vi delade bord med två främlingar varav minst en var sanslös bimbo. Den andra var ganska tyst.
Priceguy: Carolina Gynning går förbi.
Priceguy: Bimbon flippar fullständigt.
Mattias: :D
Priceguy: Herre jävlar i min blommiga låda, det är Carolina Gynning.
Mattias: hahhahaha
Priceguy: Bimbon tar upp sin mobiltelefon och RINGER EN KOMPIS!
Priceguy: "Jag såg Carolina Gynning! Hon hade på sig en rosa topp, och svarta stövlar, och...."
Mattias: fyfan vad dumt :D
Priceguy: Around this time my eyes have completed several revolutions.
Mattias: hahahahah
Priceguy: Människor.
Priceguy: White people.

Player eller slampa?

Jag har funderat ganska länge på vad skillnaden mellan en player och en slampa är. Jag brukar kalla mig själv slampa emellanåt. Det är ganska roligt för jag får ofta kommentarer tillbaka. "Varför är du så självkritisk?" och "Heter det inte player om man är kille?" är de vanligaste.
Angående kommentar ett: nej jag är inte självkritisk. När jag använder ordet "slampa" så lägger jag inga negativa värderingar i det alls. För mig är det ett enkelt ord som betyder ungefär "lätt på foten". Ordet i sig förknippas såklart med gammal luthersk moralism och annat skräp med negativ klang, men det tror jag går att tvätta bort. Ungefär som orden "bög" och "feminist" slutade vara enkom skällsord och istället togs över av respektive rörelser tror jag att "slampa" går att ta över på samma sätt. Att ha lösa sexuella förbindelser är inte fel och bör inte ses ned på. Ordet slampa i sin originalbetydelse har spelat ut sin roll. Nog om det.
Angående kommentar två: nej!, jag är ingen player. För mig är playern den taktlösa, beräknande och egoistiska slampan. Det är vännen som går hem och knullar med ditt ex bara två månader efter ert förhållande tagit slut. Det är personen som under en längre tid dejtar två samtidigt utan att ta upp det här med dem. Det är personen som ligger med dig utan att vilja något vidare, samtidigt som denne undviker "the talk" för att han/hon anar att du vill mer och att det där och då skulle bli slut på vidare sex.

Jag är en slampa, men jag hatar players...

Nattens låt

Ännu en bra bokning till Arvika:


De finns även på Myspace.

Nu hoppas jag bara på ännu bättre bokningar till Roskilde, så jag kan åka till landet där flak av Tuborg aldrig är mer än 500 meter bort.

Att vara sjuk

Snorpapper och dator

Sjukling

Jedi Mind Tricks och Linssoppa

Såg Jedi Mind Tricks på Musikens hus idag. Riktigt riktigt bra. Jus Allah verkade ha blivit ganska full uppe på scen och dansade runt väldigt suspekt på slutet. Några av låtarna fick mig verkligen att attackgunga med hand i luften och allt. Bästa hiphop-spelningen sen Sage Francis på bommen '04 tror jag.

Jedi Mind Tricks med gäster

Strax före förfesten idag svängde jag ihop en liten linssoppa som jag blev ganska nöjd med. Den är löst baserat på receptet på baksidan av linspaketet men, tycker jag, lite förbättrad.

Linssoppa med spenat och vitt vin

• 1,5 dl gröna linser (väl sköljda!)
  
• 2 potatis
• 1 bananschalottenlök (eller en halv normalstor gul lök)
• 3 vitlöksklyftor
  
• 1-2dl vitt mastlagningsvin
• 1 tärning grönsaksbuljong
• 50-100g tinad spenat (inte säker exakt hur mycket jag tog. Men "inte så mycket" är ganska lagom)
• Tabasco
• Spiskummin
• 2 lagerblad
  
• Olivolja
• Salt och peppar

Hacka löken i småbitar. Skala och skär upp potatisen i mindre bitar.
Täck botten på en liten kastrull med olivolja. Pressa i vitlöken och lägg i löken. Låt steka en kort stund utan att bränna vid. Lägg i en matsked spiskummin och låt steka en liten stund till.
Häll i linserna, potatisen, spenaten, buljongtärningen, lagerbladen och vinet. Fyll på med kallt vatten.
Låt koka i ungefär 20 minuter och smaka av med Tabasco, salt och peppar.

Dahl - Indisk linsgryta

Dahl

• Olja
• Smör
• Spiskummin
• Gurkmeja
• Koriander (malen)
• Garam Masala
• Nejlikor
• 1 Kanelstång
• Chili (jag använder krossad torkad chili av Eldorado)
• Röda linser (noggrant sköljda!)
• Tomatpuré
• 1 Gul lök (en mindre eller en halv jättestor)
• 4-6 Vitlöksklyftor
• Basmatiris (noggrant sköljt!)
• Salt

Värm upp ganska mycket olja i en kastrull och lägg i välhackad lök och pressad vitlök, låt steka utan att bränna vid. Lägg ganska snart efter detta i spiskummin, gurkmeja, koriander och chili. Spara inte på kryddorna (det är även därför du skall ha i så mycket olja tidigare, du vill inte att det blir en smet riktigt). Du bör åtminstonde ha i en matsked av varje krydda. Salta även dahlen, men försiktigt.
Låt steka/koka/puttra en stund till.
Lägg i några klickar smör och 1-2 msk tomatpuré. Häll i linserna och fyll på med vatten, bara precis så vattnet täcker linserna.
Låt linserna koka länge (30-40 minuter ungefär). Kolla till med jämna mellanrum och fyll på med vatten när det börjar försvinna. Man vill få dahlen att bli mer av en gröt än en soppa. Dahlen är klar när linserna är så sönderkokta att man inte riktigt kan urskilja dem längre. Precis innan du serverar kan du röra ner lite garam masala, det är gott.
Till detta äts kokt ris kryddat med gurkmeja, nejlikor och kanelstång. Tänk på att riset blir klart snabbare än dahlen.

Fredagskväll

Jag vill egentligen ut och dansa ikväll. Dånk! eller queer-electro på haket lockar men det kommer bli mat och lugn kväll på Hugget istället. Svårt att säga om det är för att jag är duktig eller för att jag inte vill unna mig något roligt.



Nåja. Sittdans i sängen och matlagning är heller inte fy skam.

Dagens konversation

Jag sitter i en datorsal på DTek på Chalmers flitigt letandes efter kurser att läsa som skall komplettera min CSN-ansökan jag lämnade in idag. Datorsalen heter NC, vilket är en förkortning för Nördcentrum, och är en central lokal för den genomsnittlige datorteknologen.
Några geekiga föreningskillar går förbi och ställer sig och pratar med några av WoW:arna som sitter bredvid. Följande konversation utspelar sig:

Föreningskille: Ska ni vara med på sittning ikväll?
WoW:are #1: Är det nåt tema?
Föreningskille (med överdriven entusism): Ja! Nördtema! Hahahaha!

Alla skrattar nu onaturligt gällt och konstigt tillsammans.

WoW:are #2 (med bred väschöttadialekt): Behöver man klä ut sig? Hahaha! Eller kan man komma som man är?

Jag måste bli klar med det här snart...

En skål för Darwin!

Idag (torsdag) skulle Charles Darwin ha blivit 200 år gammal om han forskat fram evigt liv istället för en logisk förklaringsmodell på frågan om arternas uppkomst.
Skåla för honom ikväll!

Om kuken

En vän berättade nyligen att han hört något roligt om snoppar på Doctors på TV4.
Historien¹ är som följer:
En man ringer in till Doctors och beklagar sig för sin penis ringa storlek. Den är "enbart" 14cm lång i erigerat tillstånd, något som är helt normalt. En av doktorerna berättar detta för honom men berättar också att mannens penis är abnormt lång i förhållande till genomsnittlig kroppsvikt hos normalbyggda män. Tydligen är kuklängden hos den genomsnittlige mannen ungefär dubbelt så stor som man kunde väntat sig.
Doktorn skall sedan ha gått vidare i sin utläggning och förklarat att den enda rimliga teori som hittills presenterats om varför det är så grundar sig i darwinismen. Kvinnor skall, enligt teorin, under många årtusenden ha föredragit män med störe don, vilket då såklart gett dessa välhängda män en större chans till reproduktion.
Jag hoppas verkligen det här stämmer. Det är nämligen nästan lite för roligt.

När jag nu ändå är inne på infantila penishistorier måste jag länka till följande YouTube-klipp jag stötte på via min Geekologie-feed. Dagens roligaste, helt klart.



--
1: historien berättades för mig på fyllan av en annan full kille. Jag kan mycket väl fått den fel.

Nattamat

Måndagen den nionde februari 2009 går till historien som ännu en seg dag som liksom bara försvann. Jag har teknikhistoria som skall in inatt och borde eg. stressäta och sätta igång om jag faktiskt vill få det gjort.
Istället kommer jag värma lite soppa jag har kvar från i Lördags, sätta mig och se på ett avsnitt Heroes, kanske äta chokladpralinerna jag fick av mina rara vänner i Lördags för att sen gå ner till affären och handla ingredienser till kvällens, eller kanske snarare nattens, lyxmåltid.

Vita bönor i tomatsås

1 burk stora vita bönor
tomatpuré
olivolja
vitlök
salvia
vitt vin (matlagningsvin)

Häll i, vad som verkar vara, lite för mycket olja i en liten kastrull. Lägg i typ en matsked salvia och kanske 2-4 pressade vitlöksklyftor i och värm på. Låt inte vitlöken brännas vid! Lägg i de vita bönorna, fyll på med vitt vin och 2 matskedar tomatpuré. Låt puttra under lock i 15-20 min på ganska låg värme.

Ät tillsammans med stekt halloumi, quorn eller bara en värmd vitlöksbaguette (eller bacon om du inte är vegetarian) och en enkel sallad (ruccola och cocktailtomater med balsamvinäger och salt och peppar).

Trött

Sömnen har inte fungerat på sistonde. Deadlines 08.00 på morgonen tenderar att göra så med mig. Som ett resultat har jag nog fått mindre gjort nu, med sena nätters försök till hetsplugg, än om jag lyckats plugga i lugn och ro.
Läste en bloggpost häromdagen som fick mig att undra om jag borde skratta eller gråta. Argument från kristna apologeter får mig att skruva på mig i obekvämhet. Orkar du inte läsa hela inlägget så skrolla till det logiska argumentet en bit ner som i fem steg går från satsen "oändliga mängder har inga ändar" till "därför finns det en skapare".

Vår

Ljuset kommer så sakteliga tillbaka och nu kan till och med studenter med dålig dygnsrytm få se sin omvärld i färg emellanåt. Skönt.
Ljuset får mig att längta till sommaren och jag hittar på små planer i mitt huvud om allt roligt jag skall göra och uppleva och hur skönt det skall bli. Ibland glömmer jag att sommaren mest är varmare väder och ljusare dagar och inte riktigt den värld av okomplicerad lycka jag ibland låtsas att den är. För tillfället tänker jag leva i illussionen om den perfekta sommaren dock, för det hjälper.

På ribban i Malmö i somras.

För övrigt vill jag pusha för Tant A's efterlysning av cunnilingus-låtar, jag hittade en tveksam kandidat i Lou Reed's Take a walk on the wild side, kan ni fler?

Bra dag

Jag gick upp före det blev mörkt idag vilket innebar att jag hann äta min obligatoriska frukost-lunch redan vid 14 och dessutom hann ringa både CSN och företaget jag hoppas på deltidsanställning hos innan det blev för sent.
Dagen defineras i övrigt av Safety Dance på repeat, den bästa xkcd-strippen på länge och peppande inför inflyttningsfesten ikväll.

2008 in hindsight

2008 var ett ganska händelserikt år, här följer lite av vad som hände...

Jag flyttade från Malmö. Malmö gav mig en boendeform och vänner jag snabbt lärde mig att älska. Det är verkligen något visst med att bo gemensamt, att alltid ha folk omkring sig att prata med eller bara laga mat tillsammans med. Förutom kollektivboendet och vännerna saknar jag närheten till havet, möllan och Malmös schyssta restauranger mest.

Jag flyttade till Göteborg. Av det ena följer det andra så at säga och där jag i Malmö alltid hade folk omkring mig så bor jag nu istället själv här i Göteborg. Det betyder att jag får förlita mig på studentköket för trängande sociala behov, något som i och för sig fungerar ganska bra.
Till en början var jag, skall erkännas, lite rädd för att flytta tillbaka till Göteborg. Skulle det, förutom att vara en flytt 27 mil norrut, också vara att flytta 1,5 år tillbaka i tiden? Samma vänner, samma plugg och samma fester som förr? Men Göteborg visade sig ha mer att ge och det blev istället lite av en kompott av både gammalt och nytt.

Jag kom över mitt ex. Väldigt skönt, speciellt som vi klarar av att fortsätta vara vänner.

Jag klippte bort mina tovor och började ansa mitt skägg.

Jag sade upp mig från mitt jobb. Ett trist jobb där jag jobbade med att rätta buggar i ett hopstressat, okommenterat hafsverk som några andra skrivit. Efter ett par månader blev jag dessutom vägflyttad till ett nytt kontor och fick plötsligt pendelavstånd istället för gångavstånd. Not cool.

Jag var på Roskildefestivalen. Förutom sex karatefyllor i rad, camp-häng med billig ljummen Tuborg och exotisk festivalmat (med Roskilde-damm i) fick jag uppleva skitbra konserter med Radiohead, The Ting Tings, Duffy och Digitalism.
När Radiohead kom tillbaka upp på scenen för andra gången under sin spelning, för att spela Karma Police för en, kanske 50 000 man stor publik, hände något mycket fint. En överförfriskad kvinna i sina 40 stod och vinglade bredvid mig och verkade verkligen njuta av spelningen. När de så till slut började spela de första tonerna på Karma Police kunde hon inte hålla sig utan började stilla gråta för sig själv när hon tittade på en spelning som förmodligen betydde betydligt mycket mer för henne än för mig. Fint som sagt.



Att åka över sundet på festival istället för att åka till en svensk festival är, till viss del, att festivala i en helt annan värld. På Roskilde röker folk gräs och hasch öppet, på campingen, på festivalområdet och under spelningarna. På festivalområdet kan man köpa alkoholhaltig slushpuppie ur en vagn. Man kan köpa Cosmopolitan för trettio danska som upphälles ur gummislang kopplad till stora termosar glada danskar bär på ryggen. Ambulerande cocktailbarer for ya! På campingen kan man köpa flak med ljummen Tuborg för 150-ish danska eller så kan man nappa på paketerbjudandet "1.5 liter cola och en sjuttis vodka" för en, med svenska mått mätt, billig penning. Roskilde blir det nog igen tror jag.

Jag upptäckte ny musik. Främst började jag uppskatta dansmusik på riktigt. Techno, House, Electronica, Drum'n'Bass och Dubstep är genrer jag börjat uppskatta (mer) under det här året. Klubbkvällar på Big Bad Bass i Malmö och Bassline, Klubb O och The Eye här i Göteborg har spelat stor roll.
Mitt musikår '08 kan nog sammanfattas i ett par topplistor tror jag. Det är värt ett försök i alla fall:

Top 5 bästa grupper/artister '08:

1. Justice
2. Magnetic Fields
   
3. Familjen
4. Robyn
   
5. The Ting Tings

Top5 bästa album '08

1. Third - Portishead
2. Cross - Justice
3. Robyn - Robyn
   
4. Det snurrar i min skalle - Familjen
5. We started nothing - The Ting Tings
   

Top10 bästa låtar '08

1. The Rip - Portishead
   
2. Det snurrar i min skalle - Familjen
3. Planisphere pt1 - Justice
4. Papa Was a Rodeo - Magnetic Fields
5. Paper Planes - M.I.A
   
6. Jag är en Vampyr - Markus Krunegård
   
7. Dismissed - Uffie
8. That's not my Name - The Ting Tings
   
9. Night - Benga & Coki
10. With every Heartbeat - Robyn/Kleerup

Top5 bästa konserter '08

1. Magnetic Fields - Lorensbergsteatern Göteborg
2. The Ting Tings - Roskilde
3. Radiohead - Roskilde
   
4. Digitalism - Roskilde
5. Etienne de Crécy - Malmöfestivalen (Jag såg bara 10-15 minuter, men damn vilken show!)

Jag såg på film. Men betydligt färre filmer än tidigare år, jag tror bara jag betygsatt kanske 20 filmer det här året på filmtipset, men de flesta har vart riktigt bra å andra sidan.

Top5 bästa filmer '08:

1. Persepolis
   
2. Du levande
3. Into the Wild
4. Control
5. We feed the world

Ny musik

Gårdagskvällen spenderades i ett tjejkollektiv i Kålltorp. TV-spel, Alias och för mycket vin. Bra kväll på det hela taget, sociala felsteg borträknat.
Jag blev tipsad om Crystal Castles igårkväll och är nu helt hooked. Jag har inte lyssnat igenom hela deras första (och enda) fullängdare än men det jag hittills hört har varit väldigt bra.

Rabatter

Jag har något att bekänna. Idag har jag har varit en såndär jobbig kund man bara älskar att hata när man står bakom dem i kön.
Jag impulsköpte tre burkar bönor för att det stod "3 för 20:-" på en fin skylt bredvid bönhyllan. En rejäl besparing eftersom jag annars skulle bli tvungen att punga ut hutlösa 33 riksdaler för sagda förkokta balgväxter.
Hursomhelst. Rabatten gick såklart inte igenom. Otippat. Jag poängterar det här för en mycket upptagen kassörska som, efter en del väntan, ber mig plocka fram bönorna. Sen är hon upptagen med något annat en stund och jag bestämmer mig för att det här inte är värt 13 kronor och plockar undan mina bönor igen. Då vänder hon sig om igen och ber mig plocka fram dem en gång till. Hon tittar på dem och förklarar snällt för mig att det var en annan sorts bönor som var rabatterade. Jag plockar tillbaka dem i påsen, hon ber om ursäkt och börjar plocka fram de tretton kronorna, som under ett par sekunder är herrelösa då ingen av oss vill bekänna äganderätt.
När jag sen tagit emot slantarna och gått därifrån börjar jag fundera på om det var värt det. Inte gnällandet om att få tillbaka slantarna, för det är jag då helt på det klara med att det inte var. Det är bara tretton kronor och situationen blev precis så pinsam som man kan vänta sig.
Snarare: är det värt att nappa på rabatterbjudanden? Jag tycker mig bli lurad av systemet lite för ofta på två olika plan: dels klantar jag mig och tar fel varor eller så glömmer kassörskan knappa in rabatten, dels köper jag skit jag inte vill ha (eller behöver just nu) och så blir jag tvungen att anpassa mina matvanor till ett jättekonstigt bulkinköp. "Ja Mattias, nu blir det ägg varje dag i en vecka" eller "Nu dricks det inget annat än citron-iste förrän det här jättebilliga jätteinköpet är uppdrucket".
Tål att funderas på. Återkommer med slutsats. Nu blir det vin och Mario Kart.

Uffie

Ännu en dag utan ljus.
Uffie med Dismissed (tryck!) gör mig glad.
Spotify saknar fortf. alldeles för mycket musik för att jag skall vara nöjd.

Grammisgalan

Jag känner en stark hatkärlek inför galor. Jag tror det krävs lite mer än trekvarts år för att jag ska glömma exakt hur förbannat pinsamma de är. Just den här kvällen ser jag på grammisgalan och det börjar väl ungefär som väntat. Gott om pinsamheter alltså.

Komprimerad lista över pinsamheter på Grammisgalan '08:

• Gry Forsells och Adam Alsings krystade framtvingade skämt som alldeles för överförfriskade musikkändisar förväntas skämta med i
  
• Carolina Gynning
• Carolina Gynning
• Carolina Gynnings skånska sång
  
• Håkan Hellströms skämt om att han trodde det var uppgjort på förhand vem priset till Årets Manliga artist skulle gå till eftersom Kleerup var nominerad och Carolina Gynning delade ut priset
• Gry Forsell ger Håkan Hellström någon slags matroshatt till hans son
• Adam Alsings konstanta prat om Gry Forsells skor
• Andreas Karlssons trista generaliseringar om kvinnliga artister och det pinsamt pyttelilla burop det genererade
• Kleerups fyllesvammel med armen runt den där gamla teatertanten¹
• Låtsasbandet EMD
• "Svenska folket" som lät dem vinna

Men galan erbjöd inte bara pinsamheter och fjanterier. Stående ovationer för e.s.t var fint och rörande. Att Anna Ternheim vann två gånger, precis före Kleerup, var kul. Jag råkar gilla Kleerup, men jag känner på mig att han, i någon form av manlig hybris, skulle försöka nonchalera bort det hela. Nä då föredrar jag snälla popsnören som Anna Ternheim, som vågar bli glad på riktigt. Robyns liveframträdande var såklart lysande också.

--
1: Vem är hon eg.? Jag har sett henne på TV en massa på sistone.

Vegetarisk mat

Jag har varit vegetarian i snart nio år nu och har alltid älskat mat, både att laga och att äta. För mig känns det nästan magiskt när jag lyckats röra ihop någonting med smaker som verkligen fungerar tillsammans. Det finns väldigt mycket att lära och fundera om kring mat och eftersom lärande och tänkande är det jag uppskattar mest här i livet så... ja ni förstår.Idag rörde jag ihop en jättegod pastasallad. Något av en klassiker om man känner mig närmre. Det fina med just pastasallad är att det är en av få rätter där man kan leka ganska fritt med ingredienserna utan att det behöver bli konstigt för det. Jag tycker det är sällan mat blir bättre av att röra in en extra ingrediens, men just här fungerar det ganska bra.

Dagens pastasallad innehåller:

• 1 röd lök (tyvärr lite för stark)
• 1 liten plastburk Ridderheims inlagda parmesan (evigt gott och med i alla mina sallader!)
• 2 Avokados
• 1 burk färdigkokta stora vita bönor
• 1 förpackning blandsallad med mycket ruccola
• 10 röda cocktail-tomater
  
• Pasta (skruvpasta specifikt)

Dressing/smaksättning/kryddning/whatever-you-want-to-call-it:

• Flytande Akaciahonung (bara lite grand)
• Olivolja
• Balsamvinäger
• Rosmarin
• Chili-flingor
  
• Salt
• Grovmalen Svartpeppar (finmalen svartpeppar och vitpeppar är äckligt)

Övriga ingredienser jag verkligen kan rekommendera i en god pastasallad:

• Mozarella (nästan alltid med i mina sallader, men Hemköp hade ingen idag)
• Rostade pinjenötter eller solroskärnor
• Kidneybönor
• Salladslök
• Rädisor (de ska helst vara rätt så färska så de är milda i smaken)
• Dijonsenapsvinegrett (lika delar balsamvinäger och olivolja, pressad vitlök, dijonsenap, salt & peppar och ev. lite lite strösocker)

Saker jag sett andra stoppa i pastasallad som jag själv inte uppskattar alls:

• Fetaost
  
• Paprika
• Selleri
• Isbergssallad
• Vanliga tomater
  

Gemensamt för de första tre är att dess smaker tar på tok för mycket plats för min smak, de riskerar att helt dominera salladen och det uppskattas inte alls. Isbergssallad och vanliga tomarer är bara skittrist när det finns ruccola och cocktail-tomater.

En banger

Jag tänker sluta vara så förbannat tillgänglig hela tiden, starting today. Att våga banga en lördag känns som ett stort första steg för mina planer om ett sundare leverne. Kvällen kommer istället för dans och dyr sprit erbjuda soffa, film, mat och förhoppningsvis några postade brev.

Dagens YouTube-klipp courtesy of Jessica:

Nytt år

En fin nyårsfest och en fin nyårsnatt mynnade, inte helt otippat, ut i en inte lika fin nyårsdag. Denna förbannade dag av dagar, med endast midsommardagen som en lam konkurrent i pissighet, kunde dock ha varit värre. Huvudvärk, illamående och utmattning till trots så har jag ändå uppskattat att ligga på soffan idag, tyckandes allmänt synd om mig själv.
SVT bjöd för övrigt på en riktigt riktigt bra konsert med Esbjörn Svensson Trio idag (som jag inte lyssnat på ett dugg förut).

Dagens låt: Esbjörn Svensson Trio - Dodge the dodo