Youtube-kommentarer

Jag läste en kommentarstråd på YouTube till ett live-framträdande med Beyoncé när jag stötte på följande guldkorn:

wow, shes amazing. her songs r so hard to sing yet she sings them with such ease. how can people judge others because of the tone of their skin? im white, and i can admit that almost all "black" people sing better than any white person, they just have the music running thru in their veins. i hope some day all of those rasist retards will stop being such douche bags.

Kommentarstrådar på YouTube har i alla tider (nåja) vart en strid ström av komprimerad dumhet men ibland blir jag lite extra förvånad.

Ny musik

Jag sitter uppe alldeles alldeles för sent och snickrar på en spellista som skall sammanfatta det här decenniet i femton låtar. Idén kommer från ett inlägg på nollnolltalet.se¹ och är en idé sprungen rakt ur helvetet. Efter att ha låtit flera timmar försvinna i det bottenlösa hål av ickeverksamhet som är min hjärna vid beslutsångest så tryckte jag till slut bort spellistan. Den fina idén var helt enkelt inte realiserbar.
Inom kort lär det nog dyka upp en liten musikalisk sammanfattning av det här året. Det är en, av olika anledningar, betydligt lättare uppgift. Fram till dess kan ni ju lyssna på Phantogram på Spotify. Jag har hunnit igenom skivan fyra-fem gånger kanske och den börjar kännas riktigt bra.



Snubblade även över en fin låt med The Dø, ett band jag inte hört om förr. Enligt tipset skall deras senaste skiva tydligen vara jättebra också.



--
1: en sammanställd top100-lista över det här decenniets bästa (bättre?) låtar. Kika på sidan för mer information, den har varit som en drog för mig den här hösten.

En gammal MTV-hit

Dagens glädjeämne är att, med lite hjälp, hitta en gammal MTV-hit som jag älskade i hemlighet för snart 10 år sedan. Jag gick på gymnasiet och läste Naturvetenskap med teknisk inriktning. Av någon absurd anledning hade ett par teknister ett par år tidigare lyckats lägga vantarna på skolans största föreningsrum. När de andra eleverna fick sitta på hårda bänkar runt bord gjorda av pressad flis hade vi soffor, egen musikanläggning, stor TV eller projektor (minns inte) och ett stort blått T med glödlampor som pulserade i takt med musiken. Det goda livet helt enkelt.
Angående musiken så vill jag minnas att vi inte hade några skivor, men väl MTV! Jag har följaktligen hört de flesta hitsen från perioden 1999-2001 både en, två och 50 gånger. Spelar någon någonsin I'm Blue, Glorious eller Genie in a Bottle för mig kommer jag i bästa fall skruva på mig.
Det fanns hursomhelst en låt jag aldrig riktigt tröttnade på. Troligtvis för den schyssta refrängen och den riktigt fina musikvideon!